En konspirationsteori är en obekräftad hypotes grundad i att mänskligheten är förd bakom ljuset och förklaras ofta som en alternativ sanning. Samtidigt etiketteras ofta andra teorier som konspirationer, trots att de inte alltid handlar om dolda makter. I takt med den digitala världens framväxt har dessa teorier frodats – det är betydligt enklare att både sända ut och diskutera information och den når dessutom längre än någonsin. Med endast ett par knapptryck kan egna idéer förvandlas till globala teorier och cirkulera världen över. Men – varför söker sig människor till alternativa sanningar, och vad är det egentligen som gör att de får fäste?

Lina, 23, är övertygad om att det finns sanning i Red string-teorin. Den härstammar från kinesisk folktro och dess anhängare menar att människor som är destinerade att mötas har en osynlig, obrytbar “röd tråd” knuten mellan deras anklar. Lina berättar att hon introducerades till idén av sin kompis och att hon burit den med sig sedan dess.

– Red string theory handlar om att man har kopplingar till personer och därför vet att man är menade att träffas. Jag träffade till exempel en tjej på en fest som jag klickade jättebra med. Det visade sig sedan att vi gått på samma förskola i en annan stad som barn, berättar hon.

Lina beskriver sig själv som öppen för att möta nya perspektiv, särskilt vad gäller de som är förankrade i energier och öde. Hon avslutar med att hennes tankar inte är avgörande för människorna hon blir vän med, men att hon gärna letar efter tecken på varför man blir kompisar och att hon vet att vänskapen kommer hålla om kopplingen finns.

– Det hjälper mig att förstå varför jag träffar vissa människor, säger hon.

Av slumpen mötte J. Eckman, som vill vara delvis anonym, en konspirationsteori om seriemördaren Jack the Ripper. Denna teori menar att mördaren egentligen inte fanns, utan att det i själva verket var flera orelaterade mord som utpekade en enda gärningsman. De fem morden, som ägde rum i Storbritannien i slutet av 1800-talet, löstes aldrig utan förklarades som alla utförda av den mytomspunne “Jack Uppskäraren”.

– Morden utfördes på olika ställen, med olika metoder och vad som verkar vara olika nivåer av kompetens. Polisen hävdade att mördaren kunde vara en slaktare, en utbildad kirurg eller inte ha någon kunskap av anatomi alls, berättar han.

Skillnaderna i morden tyder på att det inte måste ha varit en enda gärningsman. Därför, menar Eckman, kan det förklara varför ingen gärningsman någonsin blev identifierad. Polisen letade hela tiden efter en person och uteslöt potentiella förövare när de inte uppfyllde alla kriterier. Enligt honom kommer även namnet “Jack the Ripper” från ett inskickat tips till en nyhetsredaktion.

– Ryktet om en enskild mördare spreds av tidningar för att höja säljsiffror. “Jack the Ripper dödar igen” är en bättre löpsedel än “Ännu ett orelaterat knivmord i välkänt slumområde”, berättar han för ERIS samtidigt som han poängterar att detta är den enda konspirationsteorin han har.

För vissa stannar det inte vid historiska mysterier eller andliga förklaringar. Fredrik har många konspirationsteorier kopplade till affärsvärlden. Han är bland annat övertygad om att nästan all sport innehåller mutor och att världen styrs av kommersiella intressen i mycket större utsträckning än vad som framgår för blotta ögat.

– Majoriteten av mina teorier grundar sig i pengar och girighet, berättar han.

Fredrik förklarar att hans konspiratoriska sida kommer både från en nyfikenhet och från egna upplevelser. När han möter konkreta saker som bekräftar hans misstro läser han gärna in sig på ämnet, och med åren har ställningstagandena blivit allt fler.

– Men etablerade och klassiska konspirationsteorier som att Avril Lavigne är död eller att de hade elektricitet i forna Egypten är inget som per definition intresserar mig eller något jag automatiskt hoppar på. Däremot kan jag tycka att det är underhållande att läsa om det, avslutar han.

Men vad är det som gör en konspirationsteori så övertygande? ERIS har frågat Clas Svahn, tidigare journalist och idag ordförande för organisationen UFO-Sverige. Clas, som är expert på ämnet, förklarar att konspirationsteoretikerna själva måste vara öppna för idéerna.

– Alltså, om någon tvivlar på att den svenska polisen gjorde ett bra jobb i samband med mordet på statsminister Olof Palme, då söker den personen svar. Och då är det lätt att påverkas av alternativa förklaringar än de officiella. En konspirationsteori bygger på att det finns svar i slutet på kedjan och ett mysterium i början av den, berättar han.

Enligt Clas finns ingen specifik gemensam nämnare hos folk som söker sig till konspirationsteorier. I stället menar han att det rotar sig i att söka svar och gemenskap, vilket genom dagens verktyg är enklare än någonsin.

– Idag sprids de via nätet vilket gör att det finns mängder av möjliga teorier att välja från. Ett smörgåsbord. När jag växte upp var dessa teorier väldigt, väldigt få eftersom spridningen var långsam och gick via böcker och artiklar. Dessa teorier får lättare fäste i en tid med stor osäkerhet, där människor inte längre har en tydlig gemensam fast punkt. När människor känner osäkerhet försöker de finna svar som kan förklara varför saker och ting händer. Där fungerar konspirationsteorierna som ett sätt att göra tillvaron begriplig, avslutar han. 

Andlig mening, historisk förståelse och misstro mot maktstrukturer – de alternativa sanningarna grundas i olika utgångspunkter men förklarar alla hur långt behovet av förklaring kan sträcka sig. Oavsett om man har fastnat för en enstaka teori eller söker sig till fler blir det tydligt att saknade svar skapas. Och i en tid där information blir allt mer lättåtkomlig tycks också behovet av att tolka den vara större än någonsin. Frågan är inte bara vad som är sant – utan också vem som avgör det.