För många blir julen ett ljus i vinterns mörka tyngd. Äntligen får man ta julledigt, slå sig ner i soffan med en kopp varm glögg och känna lukten av saffran som hänger kvar i luften. Det är verkligheten för många, men inte alla. Hjärnspöken tar inte julledigt; inte minst ätstörningen.
Jag vet själv hur det är att ha ångest över julmaten. Panikartat behöva gå ifrån julbordet, låsa in sig på toaletten och över handfatet andas i fyrkant. Känna gråten i halsen. Lägga handen mot revbenen i ett försök att massera bort skuldkänslorna som klamrat sig fast så hårt att det fysiskt gör ont. Jag vill belysa hur det faktiskt är att leva med en ätstörning under årets mest laddade högtid. En önskan att vi ser mer, förstår mer, säger mer.
Frisk & Fri är en organisation som erbjuder stöd till både drabbade och närstående med erfarenhetsbaserad kunskap. Deras verksamhet är med andra ord livsviktig. Paulina Sohl, verksam i Frisk & Fri, säger i en intervju hur samhällsbilden av ätstörningar idag fortfarande präglas av stereotypa föreställningar. Även om medvetenheten har ökat tror många att det handlar om att vilja bli smal, att det enbart drabbar tjejer eller att man måste vara kraftigt underviktig för att vara sjuk. Det osynliga lidandet; tankarna, ångesten och kontrollbehovet missas oftast helt.
Samtidigt är flödet på sociala medier idag sprängfyllt av osunda tränings- och kostvanor. 2000-talets smalhets, pro-ana content, 75-hard challenges – jag har sett allt. Videos som säger till mig att gå ner i vikt; att min kropp alltid kan pressas lite till, bli lite mindre. Med andra ord: Folk tjänar pengar på andras osäkerheter. Passande nog marknadsförs även julen som någonting vi ska ”träna bort”. Kroppen skuldbeläggs bara genom att delta i en högtid. Ni förstår ju, det här digitala samhället är helt sjukt.
– Många unga upplever ett klimat där kroppen är ett projekt och prestationer är personens värdebevis. Vi tränar, fotar, jämför och allt sker offentligt och digitalt. För unga som redan är känsliga eller mår psykiskt dåligt kan ätstörningen fungera som en hanteringsstrategi när världen känns kaotisk, säger Paulina.
Ett guldkorn i mitt flöde är Hilda Nilsson. Det var förra julen som hennes videos började komma upp på min skärm och gav mig en reality-check: kroppen är inte min fiende. Hilda har tidigare kämpat med anorexi, bulimi och ortorexi. Idag är hon helt frisk och jobbar på heltid som ätstörningscoach. I en intervju med henne berättar hon att målet med hennes plattform är att skapa en trygg plats för alla. Allt som är kompensera, bränna eller förtjäna runt mat – sånt avskyr Hilda. Istället försöker hon normalisera att man som frisk kan komma tillbaka till ett helt vanligt liv igen där mat och rörelse känns icke-laddat.
– Jag vill att det sprids mer hopp om att det går att bli frisk från en ätstörning. Helt frisk. Det är så många som tvivlar på att det går, men tro mig när jag säger att det gör det. Det går att bli helt fri och frihet är dessutom så mycket roligare och bättre än att vara sjuk, säger hon.
Runt jul kör många dieter, börjar gymma eller tvingar i sig gröna detox-juicer. Det är lätt att glömma hur vår kropp faktiskt fungerar. Hilda trycker på att kroppen är så duktig på att hantera perioder med stora justeringar i kosten. Äter du mer några dagar så kommer inget farligt att hända. Det är när man drastiskt rycker undan mattan och hoppar på dessa extrema dieter som kroppen känner sig osäker, vilket oftast leder till en ond cirkel av hetsätningar. Låt kroppen vara, den vet vad den gör.
– Den tragiska verkligheten är att jag har massa 13-åringar som skriver till mig i DM att de hetsäter på kvällarna för att de har gått på extrema dieter. De försöker äta så lite som möjligt för att bli lika smala som de andra i klassen. Hemskt, säger Hilda.
”Det är bara att äta” eller ”ryck upp dig” är två uttryck som slängts mot mig under min tid som sjuk. Det är nog det värsta man kan höra. Jag tror inte att många förstår att det är mer komplicerat än så. Att det ibland inte ens handlar om maten, utan om något mycket djupare. Det är inget val att bli sjuk. Att kämpa varje dag med en röst som långsamt förgör dig inifrån är ingenting man vill, speciellt inte under julen. Som Paulina säger: grunden glöms bort. Det handlar så ofta om kontroll, känsloreglering, ett sätt att hitta värde på eller distrahera sig från inre obehag – mer än bara kropp och vikt. Under min tid som sjukast gick julen från något nostalgiskt till obehagligt skrämmande. Bara tanken på julbordet fick hjärtat att rusa och rösten i huvudet att skrika. Jag ville bara försvinna; låtsades ha feber för att oskyldigt kunna dra mig undan, begrava mig under täcket och vänta ut firandet.
Det finns hjälp att få och från egen erfarenhet: Våga ta den. Ingen ska behöva gå igenom detta ensam, speciellt inte under jul. En strategi Hilda använde sig av var konceptet “planera positivt”. Att planera på förhand vad man ska äta på jul för att undvika den där panikartade ångesten som gärna slår till när man står där med tallriken i hand. Vad känns tillräckligt utmanande, stärkande och hjälpande för din kropp? Sätt upp en grund för dig själv. Hilda tog även rygg på friska personer, om de vågade ta en till macka, vågade hon också det. Att härma de friaste runt mat blev hennes sätt att orientera sig framåt.
– Du är inte dina tankar om mat. Du är allt det du kan göra, känna, skapa och dela när maten och kroppen inte längre styr berättelsen. Julen får vara ett litet fönster där det livet får ta mer plats, även i det lilla, avslutar Paulina.
Nu närmar sig julen med stormsteg och jag känner hur sårbarheten kryper fram. Alla mörka minnen om jularna då jag var som sjukast och ingen visste. Inte ens jag själv. Jag bara satt där, helt överstimulerad vid julbordet och försökte begripa varför det kändes som om jag skulle dö. Jag kunde inte höra vad någon sade eller vad som hände. All tankekraft gick till maten; kontrollen som jag inte kunde släppa taget om. Jag skriver inte bara denna artikel för Isa i tonåren, utan för alla drabbade. Alla som känner sig ensamma i sitt eget mörker under julen: jag ser dig, jag hör dig och du förtjänar att fira julafton skuldfritt. Att spendera tid med de vi älskar är inget vi ska skämmas eller kompensera för. Det är så svårt, men det är värt det i slutändan. En sak är säker: jag kommer fortsätta kämpa mot ätstörningen även under juletid. Du med.
VIKTIGA NUMMER UNDER JUL:
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Mansjouren: 08-30 30 20
Anhöriglinjen: 0200-239 500
MIND Självmordslinjen: 90 101
Ätstörningslinjen: 020-20 80 18
Sjukvårdsrådgivning: 1177
Anonyma alkoholister: 08-720 30 42
Hjälplinjen: 90 390
BRIS: 116 111
FRISK & FRIS JULSTÖD: julstod@friskfri.se
Vill du komma i kontakt med tidningen?
Detta gör du enklast genom att maila