Är det dags för mig att införskaffa en vevradio och fylla upp några vattendunkar om krisen en dag överraskar en ensamboende Uppsalastudent? Någon som har en klarare bild över vad som krävs för att kunna titulera sig som förberedd är Jim Andersson. Han ägnar sig åt att aktivt stärka sin egen beredskap för att kunna bidra som resurs för samhället när läget blir ansträngt. Utöver sitt engagemang för hemberedskap jobbar han med extern kvalitetssäkring av medicinsk diagnostik, dansar argentinsk tango, håller på med sportskytte och amatörradio. Hans viktigaste och mest givande uppdrag är dock papparollen, betonar han.  

Beredskap är ett mångfacetterat begrepp som kan kokas ned till tre nivåer om man så vill. En försäkring, livsstil och hobby. I grunden handlar beredskap om att man ska klara av mindre störningar i sin annars tillrättalagda vardag. Det innebär också att aktivt vilja lära sig, att ställa frågor när hantverkaren är på besök eller genom att se på krishanteringen som något kul, möjligen som en prylsport. 

Jim berättar att en vanlig missuppfattning många har om de som ägnar sig åt beredskap eller så kallad prepping är att de själviskt förbereder sig för att i händelse av en kris kunna låsa in sig och vara skadeglad åt andras olycka. Han menar på att det är precis tvärtom. Beredskap är lika med solidaritet och kan stärka hela samhällets robusthet. Eftersom beredskapstänket är invävt i så mycket, är det ofta Jim fått nytta av sina förberedelser. Han understryker att listan är oändlig men att han vid ett antal tillfällen fått hjälpa till vid olyckor, kunnat erbjuda huvudvärkstabletter från sitt buffertlager och, tack vare sitt välfyllda skafferi, drabbats lindrigare av matprisinflationen. 

A plan is nothing but planning is everything. 

I kris riskerar vi att bli lamslagna och det rationella tänkandet förloras. Att veta hur man ska agera i krissituationer kan således frigöra tankeverksamheten till något viktigare, påpekar Jim. Ett typexempel på detta är vad människor tar med sig när de tvingas evakuera sina hem, kanske på grund av brand. Plötsligt står de där med krukväxten de vattnat extra noga senaste veckan istället för att ha med sig plånboken, ett klädombyte och mobiltelefonen. Har man då funderat ut en plan sedan innan kan händelseförloppet se helt annorlunda ut. 

Att saker och ting är skörare än vad de verkar är något som Jim markerar. Han konstaterar att nästa gång som det händer något kommer det inte vara det vi har planerat för. Matvarubutiker och grossister har bara lager för någon enstaka dag och utan el stannar vatten- och avloppspumpar, drivmedelspumpar och värmesystem. Detta just-in-time-koncept som går ut på att leverera varor i precis den mängd och till precis den tidpunkt som de behövs betonar Jim som det enskilt största hotet vi står inför. Vi kan plötsligt tvingas tillgå våra egna resurser oavsett om orsaken till en störning är påverkan från främmande makt, dåligt väder eller en olycka.

En krissituation en olycksdrabbad student kan ställas inför är då sömmen på klänningen spricker precis innan gasquen klockan 17 dk. Har man då lärt sig att sy ihop sömmen kan man göra entré i tid utan att missa fördrinken och likaså ha nytta av kunskaperna den gång det är en fråga om liv och död. Vi diskuterar vidare ett scenario i händelse av kris i Uppsala och konstaterar att stadens nationer och studentföreningar troligen skulle kunna få en värdefull roll. Staden kryllar ju trots allt av drivna, engagerade studenter som med få resurser åstadkommer välorganiserade evenemang. 

På samma sätt som nationer och föreningar fungerar som en mötesplats för studenter finns Facebookgruppen Beredskap Uppsala som Jim skapat. Han berättar att han valt som livsstil att kunna stå på egna ben och vara lite “jack of all trades”. Innan han tar hjälp utifrån frågar han sig själv om han kan göra det på egen hand, vilket han ofta kan. Facebookgruppen beskriver han som en plats med utrymme för högt och lågt där medlemmarna kan dela med sig av värdefulla kunskaper, diskutera intressanta ämnen som rör beredskap och bygga nätverk. I forumet kan människor hjälpa varandra genom att låna ut verktyg eller öppna upp jordkällaren åt den som inte har plats att förvara sin potatis. 

Jim understryker att beredskap kan vara enkelt, och inte heller behöver vara dyrt. Det är som ett garnnystan man måste börja nysta i, till slut kommer det räta ut sig och falla på sin plats. Jag måste erkänna att jag blivit övertygad. Läskflaskan som användes till groggblandningen inför stockens dansgolv i torsdags fyller jag med vatten och ställer i garderoben och nästa gång jag handlar inför veckans matlådor ska jag slänga ned något extra paket nudlar i varukorgen. Det kanske kan låta töntigt, men som Jim tydligt förklarat kan det vara väldigt mycket värre den dagen det faktiskt behövs. Så nästa gång Hesa Fredrik ljuder kan jag nu vara en gnutta tryggare i min egen beredskap och undgå den vilsna oron. 

Jims tre bästa beredskapstips för studenter!

1. Sätt igång direkt, hur är inte det viktiga. Det finns otroligt mycket kunskap som är enkelt tillgänglig via t.ex. Youtube. Gå med i Beredskap Uppsala på Facebook!
2. Det mesta är inte dyrt eller krångligt. Det är gratis att diska ur och fylla ett par urdruckna cola-flaskor och ställa undan i ett skåp. 
3. Var brandsäker. Ha brandvarnare där du sover och för guds skull, ladda alltid mobilen på en hård yta och bara när du är vaken.