De senaste månaderna har varit otroligt händelserika och intensiva för mig och många andra. Flytta hemifrån, börja på universitet, inspark, tentor, plugg och ett helt nytt liv i Uppsala att bekanta sig med. För att inte glömma otaliga nya sociala relationer, konstellationer och kontakter. Jag är inte ensam om att vara nyförälskad i allt detta nya och är så genuint tacksam över allt det gett mig.

Men nu när jag precis framfört en ovation för Uppsalas studentliv känner jag att det också är lägligt att vända på myntet och lyfta det som inte alltid är lika roligt. Förändring är ofta nyttigt och spännande men det kan också vara utmanande. Det är inte konstigt att detta virrvarr av förändringar ibland blir övermäktigt och att det kan vara svårt att orientera sig i den nya terrängen. Samtidigt som allt är kul kan det också vara jobbigt att den trygga grunden man så länge stått på tidigare helt plötsligt inte finns kvar på samma sätt, och att benen har en tendens att fladdra iväg och inte bära lika stabilt som innan. Det inger ett visst lugn att alla är i samma situation och säkert har liknande känslor kring allt det nya, men ibland kan det också vara befriande att prata med någon om det för att få verktyg och strategier att hantera dessa känslor.

I ett gult hus bredvid universitetshuset ligger Studenthälsan och jag känner att detta är ett ypperligt tillfälle att lyfta fram deras verksamhet. Studenthälsan är nämligen en del av universitetet och syftet med deras verksamhet är att stötta studenter genom studietiden genom att främja fysisk och psykisk hälsa. Jag svängde förbi dem för ett tag sen och intervjuade Viktoria Rick som är en av deras psykologer. 

Inledningsvis fick jag en rundtur i deras lokaler som förutom samtalsrummen inrymmer större grupprum där workshops och föreläsningar äger rum i förebyggande syfte mot psykisk ohälsa, och det finns även ett så kallat ”ljusrum” dit man kan gå för att få extra ljus och energi under höstens och vinterns mörkare perioder.

Efter vår lilla rundvandring satte vi oss ner i Viktorias samtalsrum och pratade vidare om deras verksamhet. Något jag och Viktoria är överens om är att det aldrig skadar att söka hjälp – det är inget krav att veta exakt vad man vill ha hjälp med eller veta konkret vad det är som skaver. Det kan vara att man känner en underliggande stress men har svårt att sätta fingret på var den kommer ifrån, och att det därför kan vara värdefullt att vända sig till människor som besitter kompetensen att vägleda och hjälpa en. 

Vidare belyser Viktoria att det finns en förhållandevis påtaglig stress i samhället och att studenter är en utsatt grupp för denna. Det är mycket som förändras under studenttiden och många nya krav och sammanhang att förhålla sig till. Att hålla koll på ens ekonomi, studier, prestationer, vardagssysslor och det sociala samtidigt kan ibland vara tufft, det är många som vänder sig till studenthälsan av just sådana anledningar. Många är alltså i samma situation och med andra ord finns det legitima anledningar till att minska stigmat kring att faktiskt våga be om hjälp. Hellre förr än senare!

Att göra sig själv en tjänst och investera i sitt välmående är något av det viktigaste man kan göra, och tack vare studenthälsan behöver man inte investera i form av pengar (deras verksamhet är nämligen helt kostnadsfri!), utan det handlar egentligen bara om att ta sig tid att ta tag i de jobbiga känslorna. För att enkelt beskriva hur det fungerar går man in på studenthälsans hemsida, bokar en tid och blir sedan uppringd av en psykolog eller kurator som vägleder en till rätt hjälp. Det kan till exempel vara så att man blir hänvisad till vårdcentralen eller dylikt, men om det är något studenthälsan kan hjälpa till med kan man bestämma att boka in ett fysiskt samtal med en psykolog där man får hjälp att ta sig an problemen, få stöttning och användbara strategier. 

Jag fick ett väldigt bra intryck av studenthälsan och deras verksamhet, det är otroligt värdefullt och betydelsefullt att de finns här för oss studenter och alltid är redo att hjälpa. Därför kan jag inte betona vikten nog att faktiskt utnyttja dem och deras kompetens om man behöver, att våga be om hjälp kommer man aldrig ha ogjort!

Min hatkärlek till hösten och allt den har att erbjuda kommer att förbli men jag måste säga att det känns väldigt tryggt att ha människor runt en som alltid finns där för att hjälpa när det behövs.