Hösten 2018 startade Uppsala Kvinnojour projektet Digital Kvinnofrid och blev därmed det första intiativet i Sverige som förenar kunskapsfälten mäns våld mot kvinnor och IT- och informationssäkerhet. I samarbete med Sentor, ett IT-säkerhetsföretag, syftar projektet till att väcka medvetenhet och kunskap och motarbeta de strukturella problem som gör digitalt våld möjligt, snarare än att ha direkt kontakt med de kvinnor som blir utsatta. För att få veta mer om projektet och hur digitalt våld kan utspela sig har jag pratat med Dylan Rockman, 29, som arbetar på Uppsala kvinnojour. 

Dylan berättar att den digitala utvecklingen har medfört att förövare listat ut nya sätt att utöva våld på. Projektet Digital Kvinnofrid startades eftersom man upplevde att det fanns en kunskapslucka, både bland jourerna och de våldsutsatta kvinnorna, om hur man skyddar sig online.

Vad utmärker digitalt våld och hur kan det utspela sig ?

– Digitalt våld är inte en egen form av våld, som fysiskt eller psykiskt våld, utan snarare en ny arena för att utöva våld. Det kan vara psykiskt våld som sker digitalt. Till exempel att någon ringer och sms:ar hela tiden, att den loggar in på dina konton, övervakar din GPS vart du är, säger att du måste ha på snapkartan, att man håller koll på vem man får följa på instagram. Så det är ju våld som utförs med hjälp av digitala hjälpmedel. 

Projektet består alltså av två aktörer: Uppsala Kvinnojour och IT-säkerhetsföretaget Sentor, som tillsammans arbetar med att öka kunskapen kring det digitala våldet och hur man skyddar sig från det. Dylan förklarar att Sentors roll är att komma med expertkompetens gällande digital säkerhet och vad som är viktigt att tänka på för att skydda sig online. Uppsala kvinnojours roll är att prata om hur det digitala våldet kan se ut och visa att det är faktiskt en form av våld – och att det inte är okej. 

Vi pratar om citatet som projektet har på sin webbplats, “alltid uppkopplad, alltid sårbar”. Citatet beskriver hur nya digitala verktyg gör att den som är våldsutsatt har svårare att fly undan problemet.

– Du kan vara på andra sidan jorden från din förövare men han kan komma åt dig ändå, om du är uppkopplad, säger Dylan när jag frågar om citatets innebörd.

Dylan förklarar att vissa förövare, vars telefonnummer har blivit blockade från den våldsutsatta kvinnans telefon, till exempel skickar swish med hotfulla meddelanden. Detta kan man göra även om telefonnumret är blockat. På så sätt kan de fortsätta ha kontroll över kvinnan, oavsett var hon befinner sig. 

Något som återkommer i vårt samtal är begreppet “digitala fotspår” och hur dessa kan användas emot en. Digitala fotspår kan vara aktiva, det vill säga något man själv valt att lägga ut, till exempel ett instagraminlägg. Men de kan även vara passiva. Passiva digitala fotspår är exempelvis den information som samlas in om dig när du besöker en viss webbplats, eller din GPS-information som samlas in av olika appar. Till exempel när man loggar in på konton som Xbox eller Netflix, sparas GPS-information om vart man befann sig senaste gången man loggade in på kontot. Dessa passiva digitala fotspår kan skapa problem och vara rent av förödande för de som försöker lämna en förövare. Dylan berättar om en situation där en kvinna hade lämnat sin förövare och fått skyddade personuppgifter och skyddat boende. Mannen hade däremot inlogget till hennes sons Xbox-konto. Genom att logga in på kontot kunde han se vart de befann sig och kvinnan röjdes. 

Utöver projektet Digital Kvinnofrid har Uppsala Kvinnojour ytterligare ett projekt som heter “Ctrl”, i samarbete med Fredens Hus och Sentor, som riktar sig mot unga. Där pratar de bland annat om hur digitalt våld kan se ut, hur man väljer ett bra lösenord och vad en hälsosam relation är.

– Digitalt våld är det våld som unga blir mest utsatta för, och i det projektet handlar det väl också om att prata om “vad är tillit, och hur visar jag det?”

Dylan belyser att gränsen mellan omtanke och kontroll kan vara svår för unga att avgöra, då man kanske inte har några tidigare erfarenheter eller ramar för vad som är en hälsosam relation. Enligt Dylan är det därför viktigt att föra en öppen dialog kring detta och utmana ungas bild om vad tillit är. Exempel på frågor som diskuteras är om man måste dela sitt lösenord eller sin GPS-information med sin partner, eller ifall man kan visa tillit på andra sätt. 

Framtidsutsikterna för det digitala våldet kopplat till AI verkar mörka. Dylan konstaterar att AI skapar nya verktyg för våldet, framförallt när det gäller manipulation av bilder, vilket hon tror kommer ha en stor påverkan. Hon berättar att det senast i november var ett fall där en man använde en helt vanlig bild av ett barn för att skapa AI-genererad barnpornografi. Utöver detta tror hon att det kan användas för att skapa hämndporr och i grooming situationer, eftersom AI alltså gör det möjligt att skapa explicita material med någon annans ansikte. I takt med att AI blir bättre menar hon att det dessutom kan bli svårare att upptäcka vilka bilder som är äkta och inte:

– I början när AI kom så såg man ju att “ingen köper att det här är på riktigt”, men nu tycker jag att det kan vara ganska svårt att direkt se. 

Vad skulle du rekommendera att göra om man känner sig utsatt för digitalt våld? 

– Polisanmäla. 

Dylan belyser att många saker som sker på nätet kan vara brottsliga, något det saknas kunskap om både bland de våldsutsatta och de som utför våldet. Genom att informera om detta tror hon att det kan få fler att se allvaret i det digitala våldet. Om man är utsatt rekommenderar Dylan även att kontakta en kvinnojour för stöd och råd, samt byta telefonnummer och inlogg på sina konton. Man bör se till att ens lösenord är starkt och unikt, framförallt till mailen eftersom det är knytpunkten till så många andra konton. 

Är det olagligt?

Är du osäker på vilka digitala våldsgärningar som kan vara straffbara enligt svensk lag? Uppsala Kvinnojour har sammanställt en lista som kan användas för vägledning. Hittas på:

https://www.digitalkvinnofrid.se/ar-det-olagligt/