Polisens utmaningar i våldsvågen
av: Rebecka Bertilson
Mitt under valborgshelgens firande nåddes Sverige av tragiska nyheter. Bara någon kilometer från nationernas dånande musik och publikens glädjerop hade en skottlossning inträffat i centrala Uppsala. Trots att våldsdåd som detta blivit allt vanligare de senaste åren, blev sms:et med frågan “Är du okej?” från familj och vänner en skarp påminnelse om att detta inte bara är en siffra i nyhetssändningen.
När det pågående våldet kommer så nära, gror oro och rädsla som i sin tur väcker frågor om vad som görs för att stoppa det. För att få en djupare förståelse har jag pratat med Christofer Sehlstedt, gruppchef på lokalpolisen i Järfälla, om hur våldets utveckling förväntas se ut. Vi talade om de kommande utmaningar som polisen redan idag försöker analysera, med målet att på sikt kunna förutse och förhindra framtida brott.
Utmaningar:
Rekrytering: Sehlstedt berättar att en av de nyare utmaningarna är gängkriminalitetens sätt att rekrytera andra typer av ungdomar. Det är sedan länge vanligt att gängen rekryterar minderåriga för att kunna utföra våldsdåd utan fängelsestraff. Tidigare har dock gängen rekryterat ungdomar som kommer från samma område som dem själva. Detta har skapat starka kopplingar mellan lojalitet och ort, något som Sehlstedt idag menar är på väg att förändras när alltfler gäng väljer att rekrytera ungdomar från andra områden än vilka de själva är ifrån. Detta dels för att gäng vill distansera sig från våldsdåd, dels för att inte utkrävas ansvar av sin ort om något händer ungdomen.
Skyttens roll: Detta menar Sehlstedt påverkar skyttens roll. Många är nog bekanta med namnet “hundragubbe”- som syftar till en ung person som begått ett mord i ett gängs intresse. Under gängkrigens upptrappning de senaste åren har detta uttryck använts frekvent, ett begrepp som Sehlstedt menar inte har samma tyngd längre. Detta verkar hänga ihop med att rekryteringen bytt riktning, då mord inte längre är ett sätt för barn från samma ort att klättra i karriärstegen. Sehlstedt berättar att bekvämligheten med att hålla skyttarna på avstånd gör att chansen för att bli avslöjad blir kraftigt mycket mindre.
Utpressning: En allt vanligare taktik för kriminella nätverk att få ekonomiska medel har blivit utpressning. Flera gäng säljer narkotika och har därmed en hållhake på olika köpare som inte vill att deras omgivning ska veta att de köpt droger.
– Våldskapitalet som har byggts upp under åren gör att gemene man är ju livrädd för att hamna på fel fot med någon som utger sig för att vara kriminell- än mer än någonsin tidigare, säger Sehlstedt. Han förklarar att det även förekommit att gängmedlemmar genom chattar lurat människor med hjälp av falska identiteter. Chatten har sedan kunnat användas som hållhake mot den de chattat med, för att enkelt få in pengar.
Gängöverskridande kriminalitet: Redan nu hör vi om våldsdåd i Skåne som utförs av gäng som är från Stockholms förorter.
– Både på grund av det digitala men också för att man har det som affärsverksamhet att utföra gig-ekonomi.
Trots den starka rivalitet som finns mellan gängen har affärsverksamheten alltså förändrats, där gäng nu utför dåd åt andra gäng för större lösensummor, samt samarbetar med flera kriminella. Detta har försvårat polisens arbete i att förstå motiv och hitta förövaren, samt komplicerat det kontaktnät de tidigare arbetat utefter.
Sehlstedt menar att polisen blivit bättre på brottsbekämpning inom gängkriminalitet, eftersom att mer underlag har samlats in; de har utvecklat deras arbetssätt och förstår nu fenomenet bättre. Trots detta är de lyckade försöken att stoppa skjutningar och sprängningar inte något vi ser på nyheterna, vilket hos många skapar en känsla av hopplöshet. Inte bara över det ökade våldet, men också att det känns som åtgärderna saknas.
I debatten om gängkriminalitet är rättsväsendet i centrum, hur det stiftar lagar för att kunna tämja en växande våldsvåg. Sehlstedt berättar om två lagar som stiftats 2024 som kommer att bli alltmer användbara för polisen.
Involverande av underårig i brottslig verksamhet eller brott: Rekrytering av minderåriga kriminaliseras, en metod som under den pågående våldsvågen använts frekvent. Det nya lagförslaget gör det möjligt för rättsväsendet att tidigare identifiera och ingripa mot ungdomar som dras in i kriminalitet. Lagen omfattar även handlingar som barn gör för att underlätta för gängkriminella, såsom att agera spanare, vilket gör att fler personer kan ställas till svars för att ha lockat in barn i kriminella miljöer. Det ger också polisen bättre verktyg att kartlägga nätverkens struktur och de centrala aktörer som styr bakom kulisserna.
Självständigt förverkande: En lag om självständigt förverkande utfärdades i oktober och syftar till att bevisbördan för om ett föremål är lagligt inköpt ska ligga på medborgaren och inte polisen. Detta betyder att polisen kan kräva att någon som innehar en dyr bil, klocka eller dylikt måste bevisa att denne har köpt detta med legitima pengar. Sehlstedt menar att förslaget tystar den glamorisering som just nu lockar ungdomar, samt ger polisen möjligheter att finna personer som tjänar pengar svart.
Händelser som den i Uppsala slår hårt mot samhället. Bara någon timme tidigare hade jag och mina vänner cyklat förbi platsen ovetandes om att tre unga män snart skulle ta sina sista andetag där. I samtalet med Sehlstedt blev det tydligt att även om mycket återstår, så sker faktiskt förändring. Under tiden samhället känner hopplöshet, skapas nya lagar, förändringar i arbetssätt och ökad förståelse för problemet. Det är kanske ingen tröst för dem som sörjer, men ett hopp om att färre ska behöva göra det i framtiden.
KONTAKTA OSS
Vill du komma i kontakt med tidningen?
Detta gör du enklast genom att maila