Vi har alla varit med om det: Väckarklockan tjuter aggressivt på morgonen och utanför fönstret är en värld fortfarande dränkt i nattmörker. Kylan utanför det varma täcket underlättar inte heller för att ta det där första steget ur sängen. Hoppar man in i duschen riskerar man att somna under den varma strålen och hoppar man över den är det inte säkert att man överhuvudtaget vaknar till… För många är vintern inte bara en årstid utan en plågsam kamp mot att motivation och ork ska gå i ide. Mitt i det kalla och gråa sker dock en tyst förändring. Vi befinner oss i övergången mellan det som varit och det som komma skall: en passage/tunnel som vi tacksamt tar oss igenom för att nå ljuset i slutet av den. Vi har alla överlevt den dubbelbottnat mörkaste tiden på året. 

Men hur har vi egentligen lyckats ta oss hit oskadda och helskinnade? En anonym undersökning bland 40 studenter bekräftar att vintermörkret de facto har satt sina spår. Att drabbas av denna årstidsbundna trötthet visar sig vara en kollektiv upplevelse och med enkäten som facit kan man konstatera att denna inte enbart är rotad i sömnbrist, utan kan länkas ihop med det mentala måendet och förmågan att strukturera vardagsrutiner.

“Blir deprimerad under vinterhalvåret, och snarare manisk under våren…” skriver en student. “…framförallt är det svårt att hålla rutiner under vintern.” skriver en annan och en tredje menar att “bristen på motivation när det är mörkt dygnet runt” har varit tydligast märkbar. 

De tillfrågade studenterna har en stark bild av vinterns påverkan på vardagslivet. Över hälften uppger att kampen börjar redan vid sängkanten. Nästan lika många upplever dörrtröskeln till lägenheten som en lika stor utmaning. Det handlar om mer än bara tillfällig orkeslöshet. Undersökningen visar dessutom en tydlig koppling mellan det mörka vinterhalvåret och social tillbakadragenhet, en stor del av respondenterna svarar att kylan blivit ett skäl att stanna hemma någon gång eller flera. Detta kan föda en känsla av ensamhet, som redan kan te sig så stark under vintern, som just är en väldigt tyst, mörk och kall årstid. Ljuset blir hursomhelst ljuset i tunneln, då det för en överväldigande majoritet är dagsljuset som får energin och glädjen att sakta komma tillbaka. 

Detta fenomen är inte enbart triggat av den romantiserade bilden av våren i form av uteserveringar, möjlighet till att tjuvstarta brännan och att skamlöst lyssna på svensk sommarmusik, utan det har också en biologisk förklaring. 

Jenny Fuxe, Leg. psykoterapeut, förklarar vad som faktiskt händer i hjärnan under vinterhalvåret. Bristen på dagsljus rubbar hjärnans dygnsrytm på grund av ökningen i produktionen av sömnhormonet melatonin, vilket gör oss tröttare. Under vintern minskar även utsöndringen av serotonin, en signalsubstans som påverkar vår energi och vårt humör. När det minskar kan vi känna oss nedstämda och faktiskt oftare sugna på något sött. Även D-vitaminproduktionen som i viss grad påverkar vårt humör trappas ner under vintern. Vi kan också, enligt Fuxe, uppleva en ökad stresskänslighet på grund av högre kortisolnivåer på vintern. Allt ovan nämnt kan tillsammans leda till vintertrötthet, sänkt humör och ökat sömnbehov. Men. När ljuset sedan kommer tillbaka på våren upplever många något vi kallar vårkänslor. Det som händer när våren börjar blomma är att dygnsrytmen återställs i takt med en ökande serotoninproduktion, minskning av melatoninnivåer och även förhöjning av dopamin vilket påverkar motivationen och energin. Ljuset medför ett mindre behov av sömn, högre energi och ett gladare humör.  

Studenterna lyfter själva flera saker som gör vintern lättare att hantera. Socialt umgänge är den faktor som flest uppger hjälper dem att må bättre följt av rutiner, träning och att ta vara på dagsljuset. Vintern kan kännas tung, trist, kall och lång, men våren är nu kommen. Dagarna är redan längre, ljuset återvänder (sommartiden börjar den 29 mars!!) och med det också glädje och energi. Kanske är det just ljuset i tunneln som många studenter håller fast vid. Att även de tyngsta vinterdagarna till slut följs av ljusare tider. Och finns det egentligen något härligare än svensk vår och sommar?