Ett träd är aldrig bara ett träd, en fågel är inte bara en fågel och en blomma i dikeskanten är mer än bara ogräs. Ett träd bär årsringar som talar om dess ålder, är hem åt småkryp och ger stundom plats för kärlekspar som vill föreviga sin kärlek genom att rista in den i bark. En fågels närvaro berättar om årstider, rör sig över kontinenter och har genom historien varit sändebud för såväl handelsmän som krigsmakter. Blomman i dikeskanten, som sträcker sig stadigt mot solen, står till tjänst för pollinering och hindrar erosion – men kan också bära på hemligheter.
Utöver vår jords rikedom av arter med tillhörande namn och finesser, finns ytterligare fler titlar att tillägna organismerna. Spolar vi tillbaka till den viktorianska eran fanns ett språk som jag anser bör återuppstå. Blommornas språk, floriografi.
Istället för dagens krypterade chattar for hemliga meddelanden under den viktorianska tidsepoken med blombud. Eftersom tidsperioden präglades hårt av strikta och pryda sociala strukturer förkläddes dialogen mellan kärastena med blomster. Unga förälskelser som hindrades av dåtidens förbud och avstånd läts därmed kringgås tack vare kommunikation i form av rosenknoppar, kabbeleka och tusenskönor.
Ett noggrant urval blommor av rätt sort, färg och antal kunde således berätta mycket om en relation. Idag är det närmsta vi når floriografin en genant ros skickad på dejtingappen Hinge, som högst troligt lämnat sin avsändare av misstag i ölets berusning. Om den beklagansvärda rosfunktionen ska kvarstå vill jag i så fall slå ett slag för införandet av en borstnejlika, vars innebörd är: Vänta med frieriet tills du får skägg.
Problematiken med floriografin under dess glansdagar var dock dess tvetydighet. Det saknades nämligen ett blomlexikon med allmänt erkännande. Det förekom alltså vitt skilda tolkningar av en och samma blomma. Bitvis såklart för att de meddelanden som skulle tolkas ur buketterna skulle förbli hemliga. Men ack så fel det hade kunnat bli om man skickade en gul renfana med tron om att förklara sin kärlek, när blomman enligt mottagarens bok innebär en krigsförklaring.
Därför tar jag nu initiativ till att konstruera betydelsen av fem användbara blommor för oss alla att utgå från i vår framtida kommunikation.
Prästkrage – Jag söker något seriöst.
En tolkning av frasen “date to marry” som kan vara användbar i dagens uppsjö av oseriösa spelevinkar.
Kaktus – Tack men nej tack.
Skickas för att markera ett avvisande. För att modernisera floriografin kan det här räcka med att skicka en bild på en kaktus genom valfri plattform. Detta i och med bristen på ökenlika torrområden där arten trivs, samt för att betona avfärdandet.
Ringblomma – Ring mig.
Säger sig självt.
Rödsvingel (vanligt gräs) – Du borde dricka vatten.
Återfinns utanför de flesta nationer och fungerar därför som ett diskret sätt att hjälpa en vän i nöd. Skickas med fördel med mellanhand för att slippa få ett “Mäh, det gör jag inte alls” tillbaka.
Bajonettlilja – Mäh, det gör jag inte alls.
Återfinns inomhus på de flesta nationer och fungerar därför som ett svar till en vän som försöker få dig att dricka vatten när du har askul och röjer loss.
Obs. här räcker det med lite av jorden ur krukan för att meddelandet ska framgå.
För att bespara oss från ghosting och för den viktorianska ungdomens upprättelse om ett entydigt blomspråk, önskar jag härmed att floriografin omfamnas med avstamp i denna nutida repertoar.
Vill du komma i kontakt med tidningen?
Detta gör du enklast genom att maila