Kaspers historia är kanske specifikt intressant för oss som pluggar i Uppsala. Han är född i Triangeln i Uppsala, precis som sin far. Förutom fem år i Nederländerna har Kasper bott i Uppsala hela livet. Han har under sin studietid varit en viktig del av Kuratorskonventet och aktiv i Kalmar Nation, och beroende på hur man räknar är han nu inne på sin trettonde termin. Jag vill veta hur hans studietid har varit, varför just han blev förtroendevald och hur man hanterar dessa ämbeten när ens primära syfte faktiskt är att studera? 

För att få en bakgrundsteckning blir första frågan således ganska enkel: Vad var det som fick dig att välja just Kalmar Nation?

– Kalmar nation valde jag VT20, och då hade jag inte mycket mer tankar än att min mamma hade varit medlem i Kalmar Nation och hon kommer från Oskarshamn, som är en kommun i Kalmar län. Så det var mer av ett klassiskt val än att “viben” var så skön. 

Kasper kommer snabbt in på hur han själv blev aktiv i nationen VT21, inspirerad av hans fars involvering i Uppsalas studentliv när han pluggade för länge sedan. Kasper började med att jobba i puben under Covid-19. Terminen därpå blev han vald till Klubbvärd och sedermera Hovmästare och Kårmarskalk, och det var då hans ämbeten tog fart. Efter denna period når han positionen som Förste Kurator på Kalmar Nation, eller 1Q som det kallas. Han beskriver positionen som att vara ytterst ansvarig för nationen och att vara övergripande ansvarig, samtidigt som det finns specifika uppdrag inom ämbetet som man är särskilt ansvarig för. Ett av uppdragen som ingår är att vara en del av Kuratorskonventet, förkortat KK. Han beskriver KK som både ett möte och en organisation, där varje nations förste och andre kurator ingår i röstning och bestämmelser kring studentnationerna. Ett exempel han tar upp är förändring av medlemssystemet och bytet från STUK till Mecenat, där han var med och beslutade. 

Här någonstans börjar jag lägga ihop pusselbitarna för mig själv, och märker hur vi efter ungefär 10 minuter inte nämnt något om Kaspers studier under denna tidsperiod. Jag frågar honom hur han har kunnat studera samtidigt som han haft alla dessa roller och positioner? 

– Jag sökte Geografi B, men man var tvungen att söka kursen innan valet till 1Q ägde rum, samtidigt som jag inte visste om jag skulle bli vald. Samtidigt fanns det ingen konkurrens, så man kunde väl anta att jag skulle bli vald, men man vet ju inte, för medlemmarna kan ju rösta för något annat om de inte tyckte att jag skulle vara en bra kandidat. 

Han berättar om hans tid på Historikerprogrammet.

– Jag upplevde att det inte gick bra och att jag inte kom framåt. Jag ville testa något nytt studiemässigt och valde Geografi, samtidigt som jag hade tankar om att bli 1Q på Kalmar Nation. 

När Kasper sedan valdes till 1Q tackade han nej till Geografi B, dels för att det var skönt att vara borta från studierna ett år, men också för att man faktiskt får betalt och att han då kan lägga full kraft på sin nya roll i nationen. 

Med tiden arbetade Kasper för fullt på Kalmar Nation som förste kurator, och HT24 blev han även vald till ordförande för Kuratorskonventet, något som kallas Curator Curatorum.

– Det beslutet tog jag… alltså, jag hade inte tänkt att jag skulle göra det när jag väl fattade vad det var för något. Men sen blev det något annat… alltså, det hade ju varit roligt. Jag hade nog inte fått fler chanser att sitta där.  

Vi fortsätter prata om uppdragen, och Kasper berättar om hur han inte ångrar något av beslutet, men att han i efterhand kanske hade önskat att han hoppade på uppdragen något år senare än vad han gjorde. Kasper menar att han i en ideal värld hade suttit tre år som ämbetsman istället för två, men nu fick han möjligheten och valde att tacka ja till att vara kurator. 

– Så är det ju i vilken verksamhet som helst. Den som är kompetent inom hela verksamheten kommer att vara bättre i en chefsroll. säger han.

Vi avslutar intervjun med att blicka framåt, och jag frågar Kasper om framtidsbilden för Uppsalas studenter. 

– Framtiden ser ljus ut. Vi får in väldigt många nya studenter vilket gör att det nog inte kommer råda brist på människor som vill vara med i kårer, studentlivet och nationernas verksamhet. Sen tror jag också att det kan vara svårt för kårer och nationer att anpassa sig, jag tänker på studieplatser och liknande, eftersom till exempel nationer är byggda för ett färre antal studenter. 

Kasper fortsätter prata. 

– Jag hoppas att nationerna inte blir för kommersiella, alltså att nationerna blir som företag. Jag tror det är en charm med nationerna att de i grund och botten är föreningar som funnits i fyrahundra år. Studentnationer är ganska tröggående organisationer, i den mening att det är tretton olika nationer som ska samarbeta, vilket gör att det är svårt att få alla nationer att dra åt samma håll. Men samtidigt har vi fått igenom förändringar relativt smärtfritt. 

Kaspers ord om vad nationer egentligen är till för är tydliga.

– Nationer är av studenter och för studenter.