För att nå sina karriärdrömmar ägnade sig Dr. Madan Kataria ihärdigt åt studier i medicin och fysik. Trots framgångarna osade dock stressen kring honom. Dr. Madan Kataria försökte sig på både yoga och meditation, men stressen bestod. Tankarna vandrade tillbaka till en tid med ett glatt barnasinne vilket gav honom en idé om att starta en skrattklubb. Sagt och gjort – så satt han till slut och drog skämt i en park för att tillsammans med en grupp människor få brista ut i skratt och fly vardagsstressen, om än bara för en stund. 

Till slut tog dock skämten slut och i samma takt tystnade skratten, men Dr. Madan Kataria hade planer på att utvidga sin nyfunna skratterapi. Han utvecklade sitt nya sammanhang till en övningsform vars ha ha ha kunde framkallas utan några skämt. Mottot blev: fake it ‘til you make it. 

Skrattyogainstruktören Soul Fagerqvist har tagit till sig Dr. Madan Katarias lärdomar och sprider nu glädje med sin egen tolkning av praktiken. Hon håller kurser för personalgrupper, möhippor eller andra skrattlystna genom sitt företag Soul Focus. 

Kontrasten mellan det hårda vuxenlivet och den sorglösa barndomen är något som även Soul Fagerqvist betonar. 

– När vi blir äldre skrattar vi inte lika ofta som när vi är barn, men redan vid ett litet leende ökar glädjen i våra kroppar.

Det kan kännas underligt och framför allt ovant att tvinga fram ett skratt. Den ansträngning som krävs behöver dock inte vara mer än en trettio sekunders startsträcka för att ett genuint skratt ska spricka fram.

– Det är tydligt när folk känner skiftet mot det riktiga skrattet. Hela kroppen är med och känslan blir mer genuin. Vi tappar kontrollen och skrattet tar fram våra sanna jag.

Några enstaka gånger har Soul Fagerqvist varit med om att deltagare lämnat hennes klasser på grund av att det känts obekvämt. Hon berättar att det är något man får respektera eftersom alla reagerar olika på upplevelsen. I regel är dock bemötandet positivt men hon upplever att uppslutningen blir som bäst när skrattyogan presenteras som ett överraskningsmoment. 

Skratt är något som oftast yttras kring de vi är trygga och bekväma med. Att skrattyoga därför kan upplevas obekvämt tror Soul Fagerqvist beror på just hur blottande det kan upplevas. Det unika med skrattyoga är att det också involverar andningsövningar och avslappning.

– Det är ett fantastiskt sätt att komma åt och ge utlopp för känslouttryck. Skratt och gråt ligger väldigt nära varandra. Kanske är det därför vissa skrattar i väldigt seriösa stunder, som på begravningar. Det är inte heller ovanligt att deltagare på mina klasser börjar gråta. 

Bara för att det rinner tårar längs kinderna betyder inte det att något sorgligt måste ha inträffat. När vi skrattar och vågar överdriva känslouttrycket kan ett kroppsminne väckas då spänning och stress släpper. 

Under skrattyoga frigörs våra “må-bra-hormoner”. Endorfiner, oxytocin och serotonin flödar genom kroppen och därtill sjunker kortisolvärdet som reglerar stress i kroppen. Soul Fagerqvist jämför praktiken med faktisk fysisk ansträngning. Vi blir varma, pulsen ökar och magen får jobba ordentligt, så organen får en ordentlig massage. 

– Vi tömmer lungorna helt och hållet, andas in och fyller lungorna. Utandningen blir automatiskt längre än inandningen då vi skrattar tills vi kippar efter andan. Det är ett utmärkt sätt att syresätta hela kroppen. 

På 1960-talet drabbades den amerikanska journalisten Norman Cousin av en smärtsam artrossjukdom som påverkade hans ryggrad allvarligt. Otaliga medicineringar och behandlingar gav svag effekt tills han på egen hand knäckte koden. Genom att garva loss i enbart tio minuter påstod han sig kunna få minst två timmars smärtfri sömn. Dessutom menade han att hans sjukdomsutveckling stannade av med minskad inflammation och ökad mobilitet. Kanske är skratt den bästa medicinen ändå. 

Trots att skratt ofta är något som uppstår tillsammans med andra kan det vara positivt att gå runt och fnittra lite på egen hand. Att våga reagera när vi sitter hemma och kollar på film eller fastnar i scrollandet framhåller Soul Fagerqvist som enkla sätt att få in skratt i vardagen. 

– Ibland sitter jag framför spegeln och skrattar för mig själv. Då kan jag tänka, herregud vad håller jag på med. Det känns helt galet, men jag vet att det är bra för mig!

Att skrattet medför en rad fysiska fördelar är tydligt. Soul Fagerqvist betonar dessutom den starka gemenskap som medföljer när skrattet bärs av våra röster. 

– Jag tror det är jättebra för exempelvis personalgrupper eller där det finns spänning. Att skratta mer leder till att man inte tar sig själv på lika stort allvar. Vi behöver inte gå i försvar eller tjafsa. 

Sammanfattningsvis når vi slutsatsen om att man inte behöver vara glad för att skratta, men att man blir glad av att skratta. Och kanske är det precis vad vi behöver i dagens forcerade vardag.