Intervju
Den sjätte timmens stigma
av: Wilma Jonsson
Var sjätte timma dör en person i självmord i Sverige. Det är också den vanligaste dödsorsaken bland 15-24 åringar. Statistik som inte går att leverera på ett snällare sätt, statistik som inte pratas om. Men en väg ur kan vara just det, att prata. Därför har jag pratat med Linn Enheim, regionansvarig på Suicide Zero, om vad vi säger för lite, för mycket och hur man egentligen kan säga det som räddar liv.
Hundar, husrenoveringar och högljuddhet hinner både jag och Linn be om ursäkt för under de första minutrarna av zoom-samtalet. Trots att vi befinner oss på olika kontinenter strömmar hennes genuinitet och värme genom skärmen, en känsla hon gav redan på mitt första volontärmöte med Suicide Zero för några år sedan. När temat för det här numret sattes, visste jag direkt att det var Linn jag ville prata med. Hon är regionansvarig för fem regioner på den ideella suicidpreventiva organisationen, och jobbar främst med politisk påverkan och opinionsbildning. Det dagliga arbetet består av att träffa politiker för att betona vikten av suicidpreventivt arbete, men också visa hur det arbetet bör ske.
Med tanke på den omfattande statistiken kring detta uppenbara folkhälsoproblem undrar jag hur Sverige egentligen arbetar mot detta.
–2008 så antog regeringen en nollvision åt suicid, men man har inte jobbat särskilt mycket för att nå den. Man kan jämföra med nollvisionen som finns för trafiken, man har lyckats få ner dödsolyckor i trafiken jättemycket, men man har inte jobbat på samma sätt med suicidprevention, konstaterar Linn.
Enligt Suicide Zeros hemsida dör sju gånger fler i självmord per år än i trafiken, vilket gör det svårmotiverat varför regioner inte lägger mer resurser på suicidprevention. Däremot menar hon att det finns hopp i horisonten, med den nya strategin Det handlar om livet som lades fram av regeringen i februari detta år.
– Det krävs att regionerna och kommunerna steppar upp, att politiken också fattar beslut som stödjer strategin. Så att det blir tydligare från statligt håll hur man behöver jobba, och större krav på att få finansiering.
“Psykisk hälsa på schemat” säger Linn är en av de viktigaste frågorna de arbetar med att få igenom. Kampanjen stöds av en mängd ideella organisationer utöver Suicide Zero, bland annat Unicef och BRIS. Idén är att psykisk hälsa ska prioriteras lika självklart som fysisk hälsa i skolans läroplan.
– Vi behöver rusta barnen, det handlar inte om att vi ska prata om självmord när man går i trean. Men vi kan inte ha ett ojämlikt arbete, där vissa skolor kanske har en intresserad kurator som utbildar och andra får ingenting.
Att barn och unga är vår framtid känns självklart, men då är det också viktigt att se till att dessa barn faktiskt överlever sin egen framtid. Att självmord inte ska vara den vanligaste dödsorsaken bland tonåringar och unga vuxna.
– En viktig sak är att förändra synen, vi vill se att barn som växer upp idag tidigt får lära sig att sätta ord på sina tankar, känslor och mående. Det öppnar upp för att det inte blir farligt eller laddat, förklarar Linn.
Enligt en undersökning gjord av Suicide Zero svarar var tredje man “bra” på frågan “hur mår du?”, när det egentligen inte stämmer.
– Det är något vi svenskar är tränade i. Vi vill träna barnen annorlunda.
Linn menar att vi inte alltid borde nöja oss med ett “jo, det är bra” som svar, utan adressera ifall man känner oro för någon. Om man vågar fråga, vågar någon kanske berätta.
– Vi vet enligt forskning att det är hjälpsamt att prata om hur man mår. Om vi lär oss tidigt att sätta ord på våra känslor är det extremt förebyggande för psykisk ohälsa. Något vi inte pratar om är att det är väldigt vanligt med självmordstankar. Att gå runt och fundera på vad livet är värt eller känna sig hopplös.
Enligt Linn visar undersökningar att 11% av befolkningen lever med dessa typer av tankar, men så många tar inte livet av sig.
–Många tror att det är livsfarligt att ens tänka tanken. Vi ska vara så lyckade och lyckliga hela tiden, att vi har svårt att må dåligt. Psykisk ohälsa är inte samma sak som att må dåligt ibland. Alla gör det, och det är okej.
När midnatt råder och julen varar än till påska kan den inneboende ensamheten bli extra påtaglig.
– Julhelgen blir lång för den ensamma. Kanske har man inte den där härliga familjen att åka hem till, eller känslan av; varför är jag inte lycklig trots att huset är fullt?.
Hon berättar att högtider generellt är extra svåra för människor som inte mår bra.
– Lyft blicken, se dig omkring. Personen runt dig som har förlorat någon, är nyseparerad, inte får ha barnen över jul – bjud in den! Vi är så traditionsbundna i att vi bara ska fira med vår familj, att man inte ska ta med en kompis eller en kollega. Men just det kan faktiskt rädda ett liv.
Det enkla men modiga i att våga fråga, våga ge en konkret inbjudan, är något vi alla kan göra för varandra. Om det så är till en sällskapsspelsrunda i mellandagarna eller erbjudan om att hjälpa till med att boka en psykologtid. Kanske behöver julhelgen, eller livet, inte bli så ensamt då, om vi vågar fråga.
Slutligen undrar jag om Linn tycker att vi pratar för mycket om något gällande ämnet?
– Att bilden vi har av suicid är att det är någonting man väljer själv. Att må så dåligt att man ser suicid som enda vägen ut, det väljer man lika lite som man väljer cancer.
Suicide Zero är en organisation som lever på insamlade medel, och som behöver donationer från bland annat privatpersoner för att kunna arbeta med dessa frågor. Men det enklaste sättet att engagera sig?
– Ring det där samtalet, sätt dig en stund och fundera på om någon i din närhet behöver extra stöd just nu. Tänk inte att någon annan tar det där, eller att någon annan står närmre. Det är bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt.
– SOS ALARM 112
Vid akuta lägen eller vid tankar på Självmord, Ring alltid 112
– Mind självmordslinjen 90101
Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen kl 06-24 varje dag. Tel: 90101. Chatt: chat.mind.se
– Suicide Zero
Här kan du få fakta och råd gällande självmord : https://www.suicidezero.se/fakta-rad
KONTAKTA OSS
Vill du komma i kontakt med tidningen?
Detta gör du enklast genom att maila