Uppsala Medievetare

Hållbar kommunikation = den nya trenden?

av: Adela Farelius

I dagens samhälle där sociala medier genomsyrar vår vardag, trender blir otrendiga efter bara en vecka och klimatkatastrofer blir vanligare och vanligare känns hållbarhet som ett av de mest aktuella ämnena just nu. Enligt Naturvårdsverket handlade svenskarna över 15 kilo nya textilier per person och år under 2023. I början av 2000-talet låg samma siffra istället på 10,7 kilo per person och år. Dessa textilinköp orsakar i sin tur hela fyra miljoner ton utsläpp mätt i koldioxidekvivalenter.

Det är såklart inte bara textilindustrin som påverkar klimatet utan koldioxidutsläpp står för den största delen av utsläppen. Vi vet ju (efter att vi bland annat lärt oss om detta i skolan när vi var yngre) att jordens klimat blir allt varmare och varmare och att detta påverkade havsisen i Arktis. Visste du dock att isen har blivit hela 38% mindre sedan 1979 (DN, 2024)? Vi läser om alla dessa budskap som publiceras i tidningar och på sociala medier men hur ska man göra för att engagera samhället i klimatfrågan? Vad gör en hållbarhetskommunikatör? Vad kan vi som studenter göra?

 

Jag har intervjuat Henrik Löwenhamn som arbetar på Naturvårdsverket som just hållbarhetskommunikatör för att lära mig mer om detta!

Vad har du pluggat innan och jobbat och praktiserat innan du fick ditt jobb?

Jag utbildade mig till elektroingenjör med grafisk inriktning på KTH. Det här var ju väldigt länge sedan och jag jobbade länge i den grafiska branschen. Men i takt med att den i stort sett försvann så hamnade jag en period i tidningsbranschen där jag började skriva artiklar om allt möjligt. Det i kombination med en rätt teknisk bakgrund och ett stort intresse för internet och sociala medier gjorde att jag fick ett vikariat som kommunikatör med ansvar för webb och sociala medier. Så här tio år senare jobbar jag både strategiskt med till exempel planering och budskapsformulering och samtidigt praktiskt med innehåll för webb, nyhetsbrev, pressmeddelanden och en hel del rörligt material.

Men det händer också att jag känner att jag saknar en utbildning i kommunikation, som jag kan luta mig mot och som kan ge mig argument och arbetssätt i olika situationer. Därför handleder jag väldigt gärna praktikanter, för att få lära mig mer om kommunikationsutbildningen och nya verktyg och arbetssätt. Hör gärna av er om ni är intresserade av att göra praktik hos oss på Naturvårdsverket så berättar jag mer.

Hur kan en kommunikatör inom hållbarhet bidra till att engagera omvärlden till att uppnå hållbarhetsmål? Tips och råd till oss som håller på att lära oss?

Hur förändrar man beteenden? Hur kokar man ner extremt komplicerade ämnen som klimatpåverkan till enkla budskap som alla kan förstå och agera på? Samtidigt finns det ett det behov av att visa hela den komplexa bilden och att inte förenkla saker allt för mycket. Det är frågan som vi kämpar med varje dag.

Hur gör man då? Som människa vill man ju alltid veta vad det innebär för mig. Hur påverkar det mig? Det gör det svårt att kommunicera komplexa frågor, så jag brukar alltid försöka koka ner det till individen. Hur kommer mitt liv att förändras och vad kan jag göra för att det ska bli bättre. Vad betyder det att jag sorterar bättre, eller kör mindre bil? Ibland är det också bra att peka på saker som redan fungerar bra inom hållbarhet, som pantsystemet för flaskor.

Jag tänker att man, även här, inte ska vara rädd för att testa mycket och brett. I dagens informationsflöde gör det inte så mycket om inte allt man gör är perfekt och träffar helt rätt. Om man testar olika saker ofta så ser man ju vad som fungerar och inte. Förhoppningsvis.

Vad är viktigt att lära sig som student om man vill arbeta som kommunikatör inom hållbarhetsfrågor?

Förutom allt som man måste lära sig som kommunikatör så tror jag att man faktiskt måste lära sig en del om sakfrågan. Man måste åtminstone lära sig hur man tar reda på vad som är viktigt och hur hållbarhet fungerar i verkligheten. Jag känner själv att ju mer jag har lärt mig om plast och hållbar plastanvändning desto bättre kommunikatör har jag blivit. Vad som är värt att fokusera på, vad är det som verkligen gör skillnad och så vidare. Som att det vi stoppar i plastpåsen har mycket större klimatpåverkan än själva plastpåsen.

Sedan handlar ju omställningen till ett mer hållbart samhälle mycket om beteendeförändringar, att vi alla måste ändra vårt beteende så att vi alla lever mer hållbart. Så har man möjligheten att studera beteendevetenskap och liknande så ska man ta den. Även om det är ett snårigt område. 

Vilka typer av utmaningar behöver vi som studenter förbereda oss på, hantera desinformation, hantera många sociala plattformar, virala drev, andra dilemman? 

Desinformation har vi på Naturvårdsverket försökt att rusta oss emot genom att utbilda medarbetarna och det är ju tyvärr något vi alla, både kommunikatörer och medborgare, måste vara beredda på. Det kommer att bli så oerhört mycket mer och det krävs att man ständigt utbildar sig och håller sig uppdaterad på hur det fungerar. Det gäller ju också att lära sig hur man motverkar desinformationen, vilket sällan är lätt. Viktigt att man som kommunikatör kan vara med och stötta medarbetare som blir utsatta för desinformation, påverkansförsök och drev.

Utmaningen med de många sociala plattformarna känns det, och nu är jag kanske lite fördomsfull, som om de som utbildar sig till kommunikatörer idag är väl rustade för. Att inte vara rädd för att prova nytt och att inte vara rädd för att lägga ner sånt som inte går så bra är en egenskap som är viktig som kommunikatör.

En utmaning som påverkar oss mycket, både i offentlig sektor och på företag, är att det efterfrågas effekt. Man måste kunna mäta, analysera och rapportera vilken effekt kommunikationen har. Det är inget lätt område, speciellt inte inom hållbarhet och långsiktig kommunikation. Det är en nöt vi fortfarande försöker knäcka, hur man mäter bortom klick och sidvisningar. 

Sedan är ju såklart AI både en möjlighet och en utmaning. Många kommer säkert se AI som ett sätt att ersätta kommunikatörer medan vi kommunikatörer ser ju förstås AI som ett verktyg som kan effektivisera vårt arbete en hel del. 

Så vad kan då en fattig student göra?

Vi som jobbar med resurseffektivt samhälle och klimatfrågor på Naturvårdsverket pratar mycket om att vi måste minska och förändra vår konsumtion. Vi måste minska på användandet av resurser. 

 

Istället för att köpa till exempel ett nytt verktyg eller balklänning kanske man kan hyra eller låna? 

 

 

 

Matsvinn är något som har väldigt stor klimatpåverkan och som också kostar mycket pengar. Om man fryser in även mindre restportioner kan man kanske kombinera de till en större sen? 

 

 

Om man handlar take away-mat, be att få maten i en återanvändbar matlåda (eller ta med en egen).

 

 

 

Handla begagnat.

 

 

 

Ha inte för varmt hemma.

 

 

 

Duscha inte för länge.

 

 

 

Sortera ännu lite bättre

 

 

 

Men kom också ihåg att du kan påverka andra. Prata med ditt favorit-fik om att skippa engångsmuggar. Prata med hyresvärden, skolan och andra stora organisationer om vad de kan göra. 

 

Även om det är tungt att läsa om hur isarna smälter och hur mycket utsläpp som vi ständigt släpper ut varje år så finns det alltså mycket vi fortfarande kan göra! Exempelvis har intresset för second hand ökat otroligt mycket under de senaste åren, och speciellt bland de unga. Second hand-marknaden växer numera tre gånger så snabbt som den totala klädmarknaden, enligt en rapport i tidningen Quartz. I Sverige har försäljningen av begagnade varor ökat betydligt på exempelvis Blocket och Tradera men även i butiker såsom Erikshjälpen och Stadsmissionen, enligt Svenska Dagbladet. Det finns fortfarande mycket som vi kan göra för klimatet och med Henriks tips kan vi som studenter också känna att vi kan göra skillnad!      

KONTAKTA OSS

Vill du komma i kontakt med tidningen?
Detta gör du enklast genom att maila

tidningeneris@uppsalamedievetare.se