Uppsala Medievetare

"Att skilja på ett mänskligt liv från ett annat, är högst politiskt och inte ett uttryck för opartiskhet"

av: Dana Gutierréz & Matilda Sörbom

“Uppsala universitet slår vakt om det fria kunskapssökandet i utbildning och forskning och värnar vetenskapens integritet, mångfald och kvalitet.” Så står det under “Mål och strategier för Uppsala universitet” på universitetets egna hemsida. Många personer och grupper, som @academicsforpalestine, hävdar däremot att universitetet inte har uppnått detta gällande den pågående konflikten mellan Israel och Palestina. De menar alltså att universitetet bör ta ställning mot hotet av demokratiska värderingar och yttrandefriheten genom att offentligt svara på krigsbrotten som sker i Gaza. Men vad är egentligen universitetets ansvarsområden när det kommer till konflikter runt om i världen?

Konflikten mellan Israel och Palestina, som intensifierades den 7e oktober 2023, har sitt ursprung långt tidigare. Israel bildades 1948 efter ett FN-beslut att dela Palestina i en judisk och en arabisk del. Detta möttes med våldsamma reaktioner, och de arabiska grannländerna gick till attack. Israel lyckades slå tillbaka och passade på att utöka landets gränser vilket medförde att cirka 750 000 palestinier tvingades lämna sina hem. Detta har kommit till att kallas en av historiens största etniska rensningar, och de palestinska flyktingar fick inte återvända till sitt land och sina hem. I januari 1949 hade Israel tagit kontroll över 77% av Palestina, och resten av landet hade Egypten och Jordanien tagit över. 1967 skedde ett till krig där Israel ockuperade resten av Palestina och tvingade ytterligare 300 000 av palestinier att fly från sitt hem. Dessa två krig lade grunden till den palestinska motståndskampen. Enligt internationell lag har palestinier rätt till beväpnat motstånd mot israeliska kolonialismen, men de har inte rätt till att angripa civila. FN beslutade i 2022 att Israels ockupation av Palestina är apartheid, då palestinier diskrimineras, förföljs och förtrycks på rasistiska grunder. 7 oktober var datumet då Hamas, terroristorganisationen som även är Gazas styrande parti, attackerade Israel med raketer och beväpnade män. Detta kom som en överraskning för Israel, men det tog inte lång tid innan Israels premiärminister Benjamin Netanyahu höll ett tal där han förklarade att Israel nu låg i krig. Samma dag började även Israel bomba i Gaza, och två dagar senare mobiliserades 300 000 reservister och en strypning av ström, mat och bränsle till Gaza infördes. 

På Chalmers universitet har försöken till neutralitet gått så långt att politiska manifestationer har förbjudits på campusområden. Sveriges utbildningsminister Mats Persson backar beslutet och menar att universiteten bör fokusera på “[…]utbildning och forskning och inte blir en arena för politiska demonstrationer.” Ashok Swain, professor i freds- och konfliktkunskap och avdelningschef vid Uppsala universitet, tycker att det är löjligt. 

– We have the right to protest. We have the right to have opinions […]. Why couldn’t a student hold a protest? That is absolute nonsense.

Chalmers beslut har mött omfattande kritik, där många hävdar att deras agerande utgör en överträdelse av yttrandefriheten. Även om Uppsala universitet ännu inte har infört förbud mot politiska manifestationer, har de valt att förbli exceptionellt tysta när det gäller att ta avstånd från någon av de stridande parternas handlingar eller att informera studenter om den aktuella situationen

Professor Swain menar att anledningen till att universitetet har hållit sig neutralt och tyst kan delas upp i två sektioner, en principsposition och en praktisk position. 

– Let me start with the practical position. The department or university, or any organization within the country for that matter, taking a position doesn’t really change the dynamics of the conflict. We will just feel happy ourselves that we have taken a position. […] The principal position is the question of why we are a university. In a democratic free society the university is a place where everyone can use their freedom of expression and freedom of speech. freedom to think what we want to think. If the university administration takes a position, […] it will be difficult for employees or academics to freely express themselves.

Dock har Uppsala universitet yttrat sig angående konflikter tidigare under 2022, specifikt i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Då skrev de bland annat i medarbetarportalen att “Uppsala universitet står bakom Sveriges regerings kraftfulla fördömande av Rysslands invasion av Ukraina.” Och rektor Anders Hagfeldt säger: “Det är viktigt att vi som universitet i tider som dessa tydligt står upp för demokratiska värderingar och för universitetens och forskningens frihet.” Vid frågan om hur dagens situation skiljer sig från detta svarade professor Swain att han, som akademiker, inte tycker att det var rätt att inta den typen av position.  

– The conflicts will keep on coming, one by one. […] So if we take a position in one conflict we have to take a position in another conflict.

Detta är något som även har uppmärksammats av de tre studenter vi har intervjuat, Sonja Salminoja, freds- och utvecklingsstudent, menar: 

– Jag tycker att den akademiska världen bör vara opartisk och politiskt oberoende. Den måste även vara konsekvent: fördömer man en stats brott mot mänskliga rättigheter måste man även fördöma alla andra stater som begår samma brott. I UUs fall anser jag att det har funnits en stor diskrepans i hanteringen av Ryssland/Ukraina och Israel/Palestina. Många är snabba med att hänvisa till Israels rätt till självförsvar efter Hamas attack, men sedan dess har landet begått åtskilliga krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter, vilket jag anser att UU borde kunna göra en markering emot. Generellt tycker jag alltid att brott mot mänskliga rättigheter borde fördömas, det är inte ett politiskt ställningstagande.

Som svar på frågan om han känner att det finns tillräckligt med stöd och resurser tillgängliga för studenter som vill utforska eller diskutera konflikten svarar Elias Aspudd, statskunskapstudent att han absolut inte tycker det. 

– Tycker Uppsala [universitet] har varit väldigt tysta i den här konflikten. Bara som en enkel jämförelse så publicerade universitetet ett pressmeddelande och ett inlägg på sin medarbetarportal när Ryssland attackerade Ukraina, men inget liknande har gjorts för Israel-Palestinakonflikten. Jag har inte heller sett några publika evenemang eller seminarium om konflikten. Uruselt, och visar återigen på att det inte råder någon opartiskhet.

Tillfälliga studierektorn för medie- och kommunikationsvetenskap, Claes Thorén, valde att inte medverka i någon intervju när han fick förfrågan, och förklarade något som liknade professor Swains åsikt: 

– Jag vill vara helt öppen och säga att när det gäller politik och politiska frågor generellt sett, vilket inkluderar krig och andra typer av mer eller mindre kontroversiella geopolitiska konflikter, så varken ska eller kan jag eller institutionen ha någon åsikt. Vi har ingen politisk agenda, och tar därmed inget politiskt ställningstagande i frågan. Som ämne, institution och universitet är det otroligt viktigt att stå utanför sådana ställningstaganden eftersom vi är en statlig myndighet som finansieras av skattemedel.

Hur kommer det sig då att universitetet var så snabba med att försvara Ukraina och fördöma Ryssland? Är inte det ett politiskt ställningstagande? Universitetet har svarat Academics for Palestine och deras förfrågan till universitetet att ta ställning i konflikten mellan Israel och Palestina. Universitetet svarade då att konflikten är mer “komplex och komplicerad” än den som sker i Ukraina, och därför kan de inte ta ställning. Sociologistudenten Julia Jafar-Yazdi menar att hon inte kan förstå vad som är “komplext och komplicerat”. 

– Jag kan inte undgå att undra vad det är som är så komplicerat? Det är en effektivt nedtystande retorik som ofta används i sammanhanget. Dödssiffran i Gaza stiger varje dag och vi står inför reell risk för utplåning av ett helt folk, utöver den urskillningslösa förstörelsen av deras hem och land. Att skilja på ett mänskligt liv från ett annat, är högst politiskt och inte ett uttryck för opartiskhet. Det är både farligt och inhumant.

Enligt professor Swain finns det inte mycket universitetsadministrationen kan göra i frågan. Han menar att det är akademiker, medarbetare och studenter som kan göra något.

– It depends on how we do it, by putting pressure on the government. […] Students can protest, but not in the university buildings. The university buildings have nothing to do with it. Students can protest going to political places. […] Why aren’t the students going to the parliament? Putting up a big protest there? What stops them?

Detta är en åsikt som inte delas av de studenterna vi har intervjuat, de menar istället att universitetet har uppgiften och skyldigheten att informera studenter och medarbetare om den konflikten som pågår. 

“Vi har flera program och kurser vars själva syfte är att ge utbildning i frågor som rör fred, konflikt, folkmord, förintelse, diaspora, kolonialism och imperialism med fokus på det mänskliga varandet som särskilt utsätts och belastas av vår värld. Varför talar dom inte om det som utspelar sig i detta nu, när vi i realtid på våra sociala medier tillåts bevittna något som historieböckerna kan få oss tro tillhör en förgången tid? I universitetsvärlden har vi en särskilt privilegierad möjlighet att få fattning om vår omvärld.” –Julia

“Fler samtal, diskussioner och seminarier. Ett uttalande likt de gjorde i Ryssland-Ukrainakonflikten, och bidra med kunskapshöjande insatser från forskare som kan påvisa den komplexitet som finns i den här konflikten och inte bara luta sig tillbaka på “det här säger vår regering”. Farlig utveckling ifall vi en dag har en regering som är vetenskapskritisk och verklighetsfrånvänd, om de ska följa den logiken.” – Elias

“Jag skulle definitivt föreslå extrainsatt undervisning om konflikten, särskilt för oss som pluggar Freds- och Utvecklingsstudier. Alternativt skulle jag föreslå att bygga in kunskap om konflikten i den redan existerande undervisningen. Utöver det vill jag återkoppla till mitt svar på fråga ett: antingen ska universitetet alltid uttrycka sitt stöd för de som blir utsatta för krigsbrott, eller så ska inga sådana uttalanden göras.” – Sonja.

Ett riktigt och ordentligt svar på varför Uppsala universitet, som så många andra, väljer att skilja på ställningstaganden mellan Ryssland-Ukraina och Israel-Palestina fick vi inte denna gång. Däremot kan vi dra egna slutsatser av handlingarna och konstatera att det verkar råda en förfäran för universitetets eget rykte. Kanske har det blivit resultatet av ett polariserat debattklimat där det finns en svårighet för att hålla flera tankar i luften. Även om konflikter i världen ökar, och det kräver mer samordnande (och administrativa) krafter från universitet, är det inte vår förbannade skyldighet att värna om demokrati? Vad är alternativet – att ge upp för stunden eftersom det inte gäller Sverige (än)? En sak är i alla fall säker, och det är att flertalet studenter ber om information och akademiska forum för diskussion vilket lyser med sin frånvaro på grund av universitetets eget intresse.

Är det så att universitetet faktiskt inte bör ta ställning och inte heller kommer att göra det framöver? Eller handlar det egentligen om en rädsla för att Ulf ska dra ner på månadspengen? Vad tycker Du? Skicka in dina tankar till tidningeneris@uppsalamedievetare.se

KONTAKTA OSS

Vill du komma i kontakt med tidningen?
Detta gör du enklast genom att maila

tidningeneris@uppsalamedievetare.se